Första december, första luckan är öppnad

Idag började Ellionora med att fråga efter sina två chokladkalendrar. Den ena har hon fått av mormor och morfar och den andra av farmor och farfar i söndags. Hon blev glad och njöt av sina två chokladbitar innan frukosten. Nu börjar nerräkningen till julafton.

Vi har mest tagit det lugnt här idag och Patrik har dammsugit lite här hemma. Det jag varit minusgrader hela dagen idag så inga fönster har blivit putsade. Tänkte gjort det idag då jag inte hunnit med det i veckan.

Måste berätta om vår övernattning på mitt jobb i veckan. I onsdags hände en olycka med vår lilla dotter och jag åkte in till Akuten med henne för att en doktor skulle undersöka henne. Ja du undrar kanske vad som hänt ..... Det var så att efter att hon försökt amma lite på mig så bad jag Patrik byta på henne medan jag gick på toa. När jag satt där hörde jag en duns och att hon började skrika. Ellionora var med mig på toa och jag bad henne kolla vad som hände medan jag torkade mig. Hon kom tillbaka och sa att lillan trillat ner. Jag trodde det var ett skämt men när Patrik kom med henne i famnen så såg jag hur chockad han var. Han hade lutat sig framåt mot skötbordet där hon låg och pratade med henne med sina armar runt henne. Då lossnar skötbordsskivan och trillar ner på Patriks fötter. Samtidigt åker lillfröken ner på golvet och innan Patrik hann reagera så låg hon på mattan på golvet i fosterställning. Hon skrek direkt vilket är positivt men hjälp vad hon skrek. Vi tig av rhenne kläderna och hon rörde både armar ich ben utan problem. Ett mörke i pannan efter mattan hade hon och eftersom vi höll på att äta fick hon lite mat på flaskan. Hon tystnade direkt och åt upp 50 ml utan bekymmer och somnade efter att hon rapat. Hon sov en timme och vaknade sedan och ville ha mer mat. 40 ml blev det då och efter lite kontakt med en kollega så ringde jag till sjukvårdsrådgivningen. Jag ville bara vara mamma och höra vad de sa. Hon ville vi skulle in till Akuten för att en kirurg skulle undersöka henne. Ja det blev till att packa ner saft till mig och mat till fröken. Man vet ju inte hur lång väntan det blir. Hon ville ha lite mat till innan vi åkte men tillslut var vi på väg. In på akuten och tig en nummerlapp och satte mig ner. Tänkte och sa hela tiden till Patrik att hon är precis som vanligt så det är ingen fara men skönt med en extra koll ändå.
Vi blev inropade till triagen av två sjuksköterskor som satte in oss på ett rum eftersom de såg att det verkade lugnt på kirurgsidan. Den ena sjuksköterskan var min jobbarkompis styvdotter och hon visade in oss på rummet. Fröken ville ha mat så jag värmde till lite till så hon fick en slurk till. Snacka om att hon ville småäta lite varje timme. Vi satt och väntade en stund på rummet och sedan kom en trevlig underläkare in och pratade med oss. Hon kände igen mig och jag berättade att jag jobbade på barnkliniken. Hon undersökte vår lilla dotter och hittade inget fel på henne. Eftersom hon frågade om jag ville vara mamma eller sjuksköterska så valde jag det första och det tyckte hon var bra. Hon ville vi skulle stanna kvar på sjukhuset över natten för observation och det gjorde vi. Ringde hem och meddelade att vi blev kvar och pratade lite med Patrik.
Oskar och Frida kom och hämtade bilnyckel och körde hem vår bil till Patrik så de kunde ha den till jobbet och förskolan.

Vår lilla fröken har bara fortsatt att nå bra och det gick bra för oss att sova på jobbet. Jag hade sms och samtal med Patrik och fy så dåligt han mådde av detta. Det var ju en ren olycka men det är klart att det är jobbigt när det händer och man inget kan göra. Han trodde inte utan att hon skulle få skador av fallet men nu när det gott något dygn till så ser han med att hon är som vanligt.

Under vår natt på jobbet så jobbade en barnundersköterska som jobbar i resursen och även på BB så hon hjälpte mig med amningen så det gick bättre under natten. De kontrollerade fontanellen och att hon fortsatte vara pigg och äta som hon ska och det gjorde hon. Jag fick prata med jobbarkompisarna och de var glada att få se henne även om de gärna hade sett henne utan som patient.

Skötbordsskivan är limmad och håller bra och nu verkar maten kommit igång bättre efter att det sinade lite efter olyckan.
Syrran hämtade oss på torsdag fm och körde hem oss då Patrik gjort sig illa under ena skuldran så han inte kunde röra axlen eller armen som han skulle. Var svårt att köra bil med en arm och han och Ellionora var hemma.

Kirurgen Staffan undersökte lillfröken på morgonen och sa att vi fick åka hem och att hon inte tagit skada av denna olycka. Inga särskilda förhållningsregler utan hon ska vara som vanligt. Äta, sova och inget avvikande.

Det var skönt att komma hem och eftersom hon åt innan vi åkte hem var hon sovandes när vi kom hem. Jag hjälpte Patrik ta av hennes ytterkläder och sa att han skulle lägga sig med henne i sängen. Det gjorde han och låg där och sov en stund ihop. Det var skönt för honom att se att hon var som vanligt och att det inte syntes på henne att hon trillat ner så.

Maten minskade lite i torsdags och hon fick ersättning medan jag åt och drack mycket. Under fredagen så ammade hon bättre och under lördagen så behövde hon ingen ersättning. Nu ska jag vara fortsätta få i mig tillräckligt så kanske amningen ändå funkar ett tag. Det återstå att se..... I fredags den 30/11 var det beräknade födelsedatumet och då har vi haft vår lilla tjej utanför magen i nästan tre veckor. Det är ju inte klokt vad tiden går.... Ny vägning och kontroll på måndag och det blir intressant att se vad hon väger då. I torsdags morse vägde hon 2790 så hon ökar på sig fröken. Nu ska vi vara bestämma hennes namn med...


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0